Performance Center Lindhagen

Karpaltunnelsyndrom – symtom, test och behandling

Karpaltunnelsyndrom är ett av de vanligaste nervrelaterade besvären i handen. Det uppstår när medianusnerven kläms i karpaltunneln, en trång passage i handleden. Resultatet blir domningar, stickningar och ett svagare grepp – ofta värst på natten, vilket 1177 lyfter fram som ett av de mest typiska tecknen.

De flesta besväras till en början bara tidvis, men obehandlat kan tillståndet förvärras gradvis. På den här sidan går vi igenom symtom, orsaker, hur en naprapat undersöker handen och vilken behandling som kan hjälpa.

Symtom

De flesta symtom vid karpaltunnelsyndrom kommer från att medianusnerven, som styr känsel och kraft i delar av handen, får för lite plats. Vanliga symtom uppträder framför allt i tumme, pekfinger och långfinger.

Domningar och stickningar

Domningar och stickningar i tumme, pekfinger och långfinger. Lillfingret påverkas oftast inte, eftersom det styrs av en annan nerv.

Nattliga domningar

Domningar som väcker dig på natten, ofta med behov av att skaka eller hänga med handen för att få tillbaka känseln.

Svagare grepp

Ett svagare grepp och en känsla av att tappa saker, exempelvis nycklar, en kaffekopp eller verktyg.

Utstrålning mot underarmen

En obehagskänsla som kan stråla uppåt från handen mot underarmen.

Sämre finmotorik

Sämre finmotorik, till exempel svårt att knäppa knappar eller hålla i en penna.

Många upplever också att besväret i ett tidigt skede kommer och går. Symtomen är ofta tydligast på morgonen och efter moment som belastar handleden under längre stunder. Att besväret ger ont i tummen och tummens muskler är vanligt, eftersom medianusnerven styr flera av dem.

Orsaker

Den gemensamma orsaken till karpaltunnelsyndrom är ett ökat tryck på medianusnerven där den passerar genom handleden. Karpaltunneln bildas av handlovsbenen och ett kraftigt ledband, och i den trånga passagen löper nerven tillsammans med flera böjsenor. Svullnad eller minskat utrymme gör att nerven kläms.

Flera faktorer kan bidra:

  • Upprepade eller monotona handrörelser, exempelvis långa perioder vid tangentbord, montering eller arbete med vibrerande verktyg.
  • Arbetsställningar där handleden hålls kraftigt böjd eller sträckt under längre tid.
  • Graviditet. Karpaltunnelsyndrom är vanligt under graviditet, eftersom hormonförändringar ger ökad vätskeansamling som kan trycka på nerven. Besväret avtar i regel av sig självt efter förlossningen.
  • Inflammatoriska tillstånd, till exempel reumatoid artrit, samt ämnesomsättningssjukdomar som diabetes och nedsatt sköldkörtelfunktion.
  • Tidigare handledsskada, som en fraktur som ändrat tunnelns form.
  • Övervikt och ärftliga faktorer, som en naturligt trångare karpaltunnel.

Ofta finns flera samverkande orsaker snarare än en enda. Stelhet i nacke och underarm kan dessutom göra att hela nervbanan blir mer känslig, vilket är en orsak till att naprapaten undersöker mer än bara handleden.

Så testar och bedömer vi besväret

Undersökningen börjar med ett samtal om dina symtom: var domningarna sitter, när de är värst och vad som utlöser dem. Det ger en första bild av om besvären kommer från medianusnerven. Vid en undersökning för karpaltunnelsyndrom används några enkla tester för att belasta nerven och se om dina vanliga symtom väcks:

Phalens test

Du håller handlederna böjda mot varandra i ungefär en minut. Om domningar eller stickningar i tumme, pekfinger och långfinger uppstår talar det för karpaltunnelsyndrom.

Tinels tecken

Naprapaten knackar lätt över medianusnerven vid handleden. Stickningar ut i fingrarna tyder på att nerven är retad.

Greppstyrka, känsel och rörlighet

Naprapaten undersöker även greppstyrka, känsel och tummens muskler samt rörligheten i handled, underarm och nacke.

Eftersom andra tillstånd kan ge liknande symtom, till exempel nervpåverkan från nacken, är syftet att avgöra var besväret kommer ifrån. Testerna ger en god vägledning men ersätter inte en medicinsk utredning. Vid oklara eller uttalade symtom kan naprapaten rekommendera vidare undersökning hos läkare.

Behandling hos naprapat

Behandlingen hos naprapat inriktas på att minska trycket på medianusnerven och förbättra förutsättningarna för att den ska kunna röra sig fritt. Vilken metod som väljs styrs av hur uttalade symtomen är och vad undersökningen visat.

Manuell behandling av handled

Mjukdelsbehandling av muskler och bindväv i underarmen samt ledbehandling av handleden kan minska spänningar och ge nerven mer utrymme.

Behandling av nacke och axel

Medianusnerven löper hela vägen från nacken ut i handen. Stelhet längs nervbanan kan göra nerven mer känslig, och därför behandlas ofta även nacke och skuldra.

Nervmobilisering

Skonsamma, glidande rörelser som hjälper medianusnerven att röra sig mer fritt i sin bana och minska irritationen.

Råd om belastning

Genomgång av hur du använder handen i vardag och arbete, så att du kan minska den belastning som underhåller besväret.

Du kan läsa mer om hur en behandling går till på sidan om naprapati. Behandlingen kombineras ofta med övningar som du gör själv mellan besöken. Vid lindriga till måttliga besvär kan flera bli hjälpta, medan uttalade fall kan behöva medicinsk bedömning. Symtom från handled och underarm hänger ibland ihop med besvär i axeln – drabbas du även av axelsmärta kan du läsa mer på sidan om impingement i axeln. När du känner dig redo kan du boka tid direkt.

Egenvård och sovställning

Mycket kan du göra själv för att avlasta medianusnerven och minska besvären. Egenvård fungerar bäst som komplement till behandling och anpassad arbetsbelastning. Enligt 1177 är en handledsskena nattetid en vanlig och väl beprövad åtgärd som ofta lindrar de nattliga domningarna.

Det här kan du göra själv:

  • variera handens belastning och ta korta pauser vid monotona moment
  • se över din arbetsplats så att handleden håller ett neutralt, rakt läge vid tangentbord och mus
  • gör mjuka rörelser för handled och fingrar för att hålla nerven rörlig – naprapaten kan visa övningar anpassade för dig
  • bär en handledsskena på natten som håller handleden rak under sömnen

Sovställningen spelar roll. Många sover med kraftigt böjda handleder eller med handen under kudden eller kroppen, vilket ökar trycket i karpaltunneln och förklarar varför domningarna ofta är värst på natten. Försök hålla handlederna raka när du sover och undvik att lägga armen i kläm. En handledsskena gör det lättare att hålla det neutrala läget i sömnen.

När du bör söka läkare

Karpaltunnelsyndrom är oftast ofarligt, men ibland behövs en medicinsk bedömning. 1177 rekommenderar att du söker läkare eller annan vårdgivare om:

  • domningarna är ständigt närvarande och inte längre kommer och går
  • du märker att tummens muskler blir tunnare eller svagare (muskelförtvining), eller att greppet försämras tydligt
  • besvären är svåra eller har pågått länge utan förbättring trots behandling och egenvård
  • du tappar känsel eller kraft i handen på ett sätt som påverkar vardagen

Svåra eller långvariga fall med bestående domningar eller muskelförtvining kan behöva en medicinsk utredning, till exempel en nervundersökning, och i vissa fall en operation som ger nerven mer plats. Ju tidigare uttalade besvär bedöms, desto bättre är möjligheten att undvika bestående nervpåverkan. Är du osäker kan du alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. En naprapat kan också hänvisa dig vidare när det behövs.

Vanliga frågor (FAQ)

Lindriga besvär kan klinga av på egen hand, särskilt om den utlösande orsaken försvinner. Ett tydligt exempel är karpaltunnelsyndrom under graviditet, som ofta avtar efter förlossningen. Måttliga eller långvariga besvär förbättras däremot sällan utan åtgärder. Tidig behandling och anpassad belastning ökar möjligheten att bli av med symtomen.

Många sover med böjda handleder eller med handen i kläm, vilket ökar trycket i karpaltunneln. Dessutom kan vätska samlas i handen i vila. Tillsammans gör det att domningarna ofta blir mest påtagliga nattetid och kan väcka dig. 1177 lyfter fram att nattliga domningar är ett av de mest typiska symtomen. En handledsskena som håller handleden rak under sömnen lindrar ofta besväret.

Ja. Karpaltunnelsyndrom är vanligt under graviditet. Hormonförändringar ger ökad vätskeansamling i kroppen, vilket kan trycka på medianusnerven. Besvären brukar vara övergående och avta efter förlossningen. Skonsam behandling och en handledsskena på natten kan lindra under tiden.

Operation övervägs i regel först vid svåra eller långvariga besvär som inte förbättrats av behandling, egenvård och handledsskena, eller när det finns tecken på bestående nervpåverkan som muskelförtvining i tummen. Ingreppet ger medianusnerven mer utrymme. Enligt 1177 förbättras de flesta efter operationen. Bedömningen görs av en läkare, ofta efter en nervundersökning.

Naprapaten använder bland annat Phalens test, där du håller handlederna böjda, och Tinels tecken, där nerven knackas lätt vid handleden. Båda syftar till att väcka dina vanliga symtom. Greppstyrka, känsel och rörlighet i handled och nacke undersöks också. Vid oklara fall kan en nervundersökning hos läkare behövas.

Det varierar med hur uttalade symtomen är och hur länge de pågått. Lindriga besvär kan lindras inom några veckor med behandling, egenvård och avlastning, medan mer långvariga besvär tar längre tid. En viktig faktor är att minska den belastning som underhåller besväret.

Relaterade besvär och behandlingar

Vill du veta mer om hur vi arbetar? Läs mer om vår naprapatklinik på Kungsholmen, eller gå vidare till ett relaterat besvär eller en behandling nedan.

Relaterade besvär

Relevanta behandlingar

Boka tid för dina handledsbesvär

Har du domningar, stickningar eller ett svagare grepp? Boka tid hos en av våra legitimerade naprapater på Kungsholmen, så undersöker vi handleden och lägger upp en behandling som passar dig. Du är varmt välkommen.

Om författaren

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege är delägare och grundare av Performance Center Lindhagen. Hon har en bakgrund inom handboll på elitnivå, friidrott och längdskidåkning samt mångårig erfarenhet av styrke- och konditionsträning. Hege har vidareutbildat sig inom rörelseanalys och arbetar med att optimera prestationen hos både idrottare och motionärer.