Performance Center Lindhagen

Käkledsbesvär – symtom, orsaker och behandling hos naprapat

Käkledsbesvär, eller temporomandibulär dysfunktion (TMD), är ett samlingsnamn för smärta och nedsatt funktion i käkleden och tuggmusklerna. Besvären är vanliga bland vuxna, och knäppande ljud från käkleden förekommer hos ännu fler. Besvären uppstår vanligen genom en kombination av muskelspänning, ledfunktionsstörning och stress.

Käkledsbesvär drabbar ofta personer som spänner käken, gnisslar eller pressar tänderna, men kan även bero på trauma, bettproblem eller spänningar i nacke och hals. Besväret går i de flesta fall att behandla och lindra. Vid käkledsbesvär är tandläkare och bettfysiolog ofta inblandade – till exempel för att ordinera en bettskena som avlastar käkleden. På Performance Center Lindhagen, en naprapatklinik på Kungsholmen i Stockholm, behandlar vi de muskulära och leddysfunktionella delarna av käkledsbesvär och samarbetar med tandvården när det behövs.

Symtom

Symtomen vid käkledsbesvär varierar. Vissa har bara knäppande ljud som inte gör ont, medan andra upplever ihållande smärta i käken, ansiktet eller öronen. Besvären kan komma smygande eller starta i samband med en period av ökad stress eller belastning.

Smärta i käken eller ansiktet

Smärta eller ömhet i käkleden, tuggmusklerna och ansiktet, ibland med utstrålning mot örat.

Knäppande eller skrapande ljud

Knäppningar, klickningar eller skrapljud från käkleden när du öppnar eller stänger munnen.

Nedsatt gapförmåga

Svårt att öppna munnen helt, till exempel vid gäspning eller när du biter i tjock mat.

Käklåsning

Att käken fastnar i öppet eller stängt läge, även känt som käklåsning.

Huvudvärk och öronsus

Spänningshuvudvärk i tinningarna, känsla av tryck i öronen eller diffus öronvärk utan infektion.

Trötthet och spänning i käken

Tyngd, trötthet eller stelhet i tuggmusklerna, särskilt på morgonen efter en natt med tandgnissling.

Orsaker

Käkledsbesvär orsakas sällan av en enda faktor. Vanligtvis samverkar flera – muskulära, ledrelaterade och psykosociala. Käkleden och de omgivande musklerna utsätts för stor belastning vid tuggning, sväljning och tal, och när belastningen överstiger vad strukturerna hinner återhämta sig ifrån uppstår irritation och smärta.

Vanliga bidragande faktorer:

  • Tandgnissling (bruxism) och tandpressning, ofta nattetid utan att personen är medveten om det
  • Stress, oro eller sömnsvårigheter som ökar muskelspänningen i käken och nacken
  • Bettproblem som gör att käkleden belastas ojämnt vid tuggning
  • Spänningar i nacke och hals som påverkar käkens rörelsemönster
  • Trauma, till exempel ett slag mot käken eller ett plötsligt kraftigt gäsp
  • Vanor som nagelbitsning, tuggummibruk eller att hålla telefonen mellan axeln och örat

Besvären är vanligast hos vuxna i åldrarna 20 till 40 år och förekommer något oftare hos kvinnor. Käkledsbesvär har en tydlig koppling till spänningshuvudvärk och nackbesvär, eftersom muskulaturen i dessa områden hänger samman.

Så testar och bedömer vi besväret

Käkledsbesvär har flera möjliga orsaker, och en noggrann undersökning är nödvändig för att välja rätt behandling. Naprapaten börjar med att lyssna på din historia: när besvären startade, vad som förvärrar dem och hur din vardag med stress, sömn och arbete ser ut. Därefter gör vi en undersökning som typiskt inkluderar:

Anamnes och samtal

Vi går igenom besvärens förlopp, utlösande faktorer, eventuell tandpressning och stressnivå för att förstå helheten.

Palpation av käkmuskler och leden

Naprapaten känner systematiskt på tuggmusklerna, tinningsmusklerna och käkleden för att lokalisera ömhet och spänning.

Rörelsetest av käkleden

Vi mäter hur långt du kan öppna munnen och testar sidorörelser. Asymmetrier eller smärta vid rörelse ger viktig information om ledfunktionen.

Undersökning av nacke och hals

Vi undersöker nacke, övre rygg och hals, eftersom spänningar i dessa områden ofta bidrar till eller förvärrar käkledsbesvär.

Vi kartlägger även om besvären kan ha en tandbettsrelaterad komponent. Om vi bedömer att bettskena eller annan tandvårdsåtgärd kan vara aktuell, hänvisar vi till din tandläkare eller en bettfysiolog. Målet med undersökningen är att skilja muskeldysfunktion från ledinflammation och att identifiera det som driver besvären i din vardag. I de flesta fall räcker den kliniska undersökningen för diagnos och behandlingsplanering.

Behandling hos naprapat

Behandlingen av käkledsbesvär hos naprapat riktar sig mot de muskulära och leddysfunktionella delarna av besvären. Vi arbetar för att minska spänning och smärta, förbättra käkens rörlighet och hjälpa dig att förstå vad i din vardag som bidrar till besvären. Behandlingen kombineras och anpassas efter vad undersökningen visar.

Manuell behandling av käkmuskler

Med naprapati arbetar vi med tuggmuskler, tinningmuskler och käkleden för att lösa upp spänning och förbättra ledfunktionen.

Behandling av nacke och hals

Eftersom nackspänning ofta bidrar till käkledsbesvär behandlar vi även nacke och övre rygg med naprapati som en del av helheten.

Massage av tuggmuskler

Massage av tuggmusklerna och ansikte kan lindra ömhet, minska muskelstelhet och ge snabb smärtlindring.

Dry needling mot triggerpunkter

Vid uttalad muskelspänning kan dry needling användas för att lösa upp triggerpunkter i tuggmuskler och nackmuskulatur.

Vi samarbetar med din tandläkare eller bettfysiolog när det behövs. En bettskena, som ordineras av tandläkaren, kan komplettera naprapatisk behandling genom att avlasta käkleden nattetid. Behandlingstiden varierar – lättare besvär kan förbättras inom några veckor, medan längre besvär kan kräva fler behandlingsomgångar. Vill du komma i gång kan du boka tid hos en av våra naprapater.

Egenvård och avlastning

Mycket av det du kan göra själv vid käkledsbesvär handlar om att minska onödig belastning på käken och öka kroppens förmåga att återhämta sig. Enligt 1177 är ett av de viktigaste råden att hålla mellanrum mellan tänderna när du inte aktivt tuggar eller sväljer – tänderna ska bara mötas vid tuggning och sväljning, inte vila mot varandra.

  • Håll tänderna isär i vila. Lägg tungan löst mot gommens insida, låt käken hänga avslappnat och håll en liten luftspalt mellan tänderna.
  • Undvik vanor som belastar käken. Nagelbitsning, tuggummi, att tugga på pennor eller att hålla telefonen med axeln är vanliga belastningskällor att eliminera.
  • Prova värme mot tuggmusklerna. En varm vetekudde eller varm handduk mot kindens utsida kan lindra muskelömhet och minska spänning.
  • Stresshantering. Stress driver käkspänning. Avslappningsövningar, mindfulness eller liknande metoder kan minska den omedvetna spänningen i käken.
  • Fortsätt använda käken. Ät mjukare mat under perioder med mycket smärta, men undvik att immobilisera käken helt – rörelse håller leden i gång.

Vad gäller sovställning är det svårt att kontrollera käkspänning under sömnen, men du kan undvika att sova med handen eller armen pressad mot kinderna. Sover du på sidan bör kuddan inte pressa mot käkleden. Om du vet om att du gnisslar tänder bör du ta upp det med din tandläkare, som kan bedöma om en bettskena är lämplig.

Om besvären inte förbättras inom några veckor, eller om de förvärras, är det dags att söka hjälp.

När du bör söka tandläkare eller läkare

Käkledsbesvär är i de allra flesta fall ett ofarligt muskel- och leddysfunktionsbesvär. Det finns dock situationer då du bör kontakta tandläkare, bettfysiolog eller läkare i stället för, eller utöver, naprapat:

  • Käken låser sig i öppet eller stängt läge och du inte kan röra den fritt.
  • Kraftig svullnad, rodnad eller värmeökning kring käkleden – särskilt om det kombineras med feber.
  • Smärtan startade i samband med ett slag mot käken eller ett fall.
  • Du har tydliga tecken på tandgnissling, till exempel slitna tänder eller sprickor i emalj – din tandläkare kan bedöma om bettskena behövs.
  • Besvären påverkar din förmåga att äta, sova eller tala och har inte förbättrats trots egenvård.
  • Du misstänker att besvären kan ha en bettbetingad orsak, till exempel efter tandvårdsarbete.

Käklåsning, kraftig svullnad eller feber kräver snabb bedömning. Är du osäker på vad dina besvär beror på är du alltid välkommen att boka en bedömning hos oss – vi hänvisar vidare till tandläkare, bettfysiolog eller läkare när det behövs.

Vanliga frågor (FAQ)

Käkledsbesvär (TMD) är ett samlingsnamn för smärta och funktionsstörning i käkleden och tuggmusklerna. Besvären orsakas ofta av en kombination av muskelspänning, tandpressning eller tandgnissling, stress och bettproblem. Nacke och hals bidrar ofta, eftersom musklerna i dessa områden hänger samman med käkens muskulatur. Käkledsbesvär är vanliga och drabbar vuxna i alla åldrar.

Naprapaten behandlar de muskulära och leddysfunktionella delarna av käkledsbesvär – det vill säga spänningar och dysfunktion i tuggmuskler, käkled, nacke och hals. Vid behov av bettskena eller bettvårdsinsatser remitterar vi till tandläkare eller bettfysiolog. Naprapatisk behandling och tandvård kompletterar varandra vid käkledsbesvär.

Inte alltid. En bettskena som avlastar käkleden nattetid är en vanlig och effektiv åtgärd vid tandgnissling och tandpressning, men den är inte nödvändig för alla med käkledsbesvär. Bettskena ordineras av tandläkare. Manuell behandling, avslappningsövningar och stresshantering kan ge god förbättring även utan bettskena, beroende på vad som driver just dina besvär.

Det viktigaste är att hålla tänderna isär i vila och minska vanor som belastar käken, som tuggummi och nagelbitsning. Värme mot tuggmusklerna kan lindra ömhet. Om stress driver dina besvär kan avslappningsövningar och sömnförbättring hjälpa. Ät mjukare mat när det gör mest ont, men immobilisera inte käken helt. Läs mer råd hos 1177.

Det varierar. Besvär som tas om hand tidigt – med egenvård, behandling och belastningsanpassning – kan förbättras inom några veckor. Mer långdragna besvär, särskilt om stress eller tandgnissling fortsätter, kan ta längre tid. Besvären tenderar att bli mer ihållande om de inte behandlas.

Nej, du behöver ingen remiss. Du kan kontakta oss direkt för en bedömning av dina käkledsbesvär. Vid undersökningen avgör naprapaten om besvären lämpar sig för naprapatisk behandling eller om du bör hänvisas till tandläkare, bettfysiolog eller läkare.

Relaterade besvär och behandlingar

Vill du veta mer om hur vi arbetar? Läs mer om vår naprapatklinik på Kungsholmen, eller gå vidare till ett relaterat besvär eller en behandling nedan.

Relaterade besvär

Relevanta behandlingar

Boka tid hos naprapat vid käkledsbesvär

Har du ont i käken, knäppande ljud eller spänningshuvudvärk som inte ger med sig? Boka tid hos en av våra legitimerade naprapater på Performance Center Lindhagen på Kungsholmen. Vi gör en noggrann bedömning och lägger upp en behandlingsplan anpassad efter dig. Du är varmt välkommen att boka tid.

Om författaren

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege är delägare och grundare av Performance Center Lindhagen. Hon har en bakgrund inom handboll på elitnivå, friidrott och längdskidåkning samt mångårig erfarenhet av styrke- och konditionsträning. Hege har vidareutbildat sig inom rörelseanalys och arbetar med att optimera prestationen hos både idrottare och motionärer.