Performance Center Lindhagen

Spänningshuvudvärk – orsaker och behandling hos naprapat

Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och kännetecknas av ett tryckande, åtdragande obehag som ofta upplevs som ett band runt huvudet. Den orsakas inte av sjukdom i hjärnan utan av muskulära spänningar och leddysfunktioner i nacke, käke och axlar – områden som naprapaten arbetar med dagligen.

Många som söker hjälp för återkommande spänningshuvudvärk har inte förstått kopplingen till nacken och käkleden. Spänningarna sitter inte alltid där det gör ont. Hos en legitimerad naprapat på Performance Center Lindhagen, en naprapatklinik på Kungsholmen i Stockholm, gör vi en noggrann bedömning av hela rörelseapparaten och lägger upp en behandlingsplan anpassad efter dig.

Symtom

Spänningshuvudvärken ger oftast ett tryckande eller åtdragande obehag som sitter på båda sidor av huvudet, ibland beskrivet som ett stramt band eller en åtsittande mössa. Smärtan är sällan pulserande, och du mår sällan illa av den. Den kan vara episodisk – det vill säga komma och gå – eller kronisk om den återkommer mer än 14 dagar i månaden. Vanliga medföljande besvär är ömhet i nacke och axlar, tandgnissling, sömnsvårigheter och stämningsförändringar, enligt 1177.

Tryckande, åtdragande smärta

En tryckkänsla eller åtdragning runt hela huvudet, ofta beskriven som ett band eller en åtsittande mössa.

Smärta på båda sidor

Till skillnad från migrän sitter spänningshuvudvärk vanligen på båda sidor av huvudet och är inte pulserande.

Ömhet i nacke och axlar

Tilltagande spänningar och ömhet i nacke, axlar och käkens muskler, som är de vanligaste källorna till smärtan.

Varierande varaktighet

En episod kan pågå allt från 30 minuter till ett dygn. Vid kronisk spänningshuvudvärk återkommer besvären fler än 14 dagar i månaden.

Ingen illamående

Du mår sällan illa och är inte känslig för ljus eller ljud på det sätt som är typiskt vid migrän.

Försämras av stress och trötthet

Smärtan utlöses eller förvärras ofta av stress, dålig sömn, stillasittande och statisk arbetsbelastning.

Orsaker

Spänningshuvudvärk uppstår när muskler och leder i nacke, käke och axlar är belastade på ett sätt som ger upphov till smärtutstrålning mot huvudet. Det är ett komplext samspel mellan yttre belastning och kroppens reaktion på den, och orsakerna skiljer sig från person till person.

Vanliga utlösande faktorer är:

  • Långvarigt stillasittande vid dator med framåtlutad hals och höjda axlar
  • Stress och psykisk anspänning som gör att musklerna håller sig konstant spända
  • Sömnbrist och oregelbundna sömnvanor
  • Käkledsbesvär och tandgnissling (bruxism), som skapar en kraftig statisk belastning i tuggmusklerna
  • Dålig hållning vid arbete, bilkörning eller vid mobilanvändning
  • Svaga eller stela ledstrukturer i övre delen av halskotpelaren

Orsaken är sällan en enda faktor utan ett samspel av flera. Naprapaten söker efter de muskulära och leddysfunktionella bidragande faktorerna och hjälper dig att förstå vad i din vardag som driver besväret.

Så testar och bedömer vi besväret

Spänningshuvudvärk har inga entydiga prover eller röntgenfynd – diagnosen ställs kliniskt utifrån din historia och en fysisk undersökning. Naprapatens viktigaste uppgift är att kartlägga de muskulära och leddysfunktionella faktorerna och att utesluta att huvudvärken har en annan, mer allvarlig orsak. Vid besöket börjar vi med att lyssna på din historia och sedan gör vi följande:

Sjukdomshistoria och samtal

Vi går igenom hur länge du haft besvären, hur ofta de återkommer, vad som utlöser eller lindrar dem och hur din arbets- och sömnvardag ser ut.

Palpation av nacke och axlar

Naprapaten känner systematiskt på muskulaturen och lederna i övre halsryggen, nackfästena, käkens muskler och axlarnas överdelar för att hitta ömma punkter och spänningar.

Rörelsebedömning av halsryggen

Vi testar rörelseomfång och ledfunktion i halsryggen. Begränsad eller stel rörlighet i övre halskotpelaren är ofta kopplad till spänningshuvudvärk.

Bedömning av käke och tuggmuskler

Käkledsbesvär och bruxism är vanliga medbidragande orsaker. Vi undersöker tuggmusklerna och käkens rörlighet för att se om det finns en koppling.

Undersökningen syftar också till att skilja spänningshuvudvärk från andra typer av huvudvärk. Migrän, klusterhuvudvärk och sekundär huvudvärk orsakad av exempelvis blodtrycksförändringar eller infektion kräver en annan bedömning. Om undersökningen ger upphov till misstanke om att din huvudvärk inte är primär av natur hänvisar vi vidare till läkare.

Behandling hos naprapat

Behandlingen av spänningshuvudvärk riktas mot de underliggande muskulära och leddysfunktionella orsakerna – inte mot själva smärtan. Genom att arbeta med nacke, axlar, käke och halsrygg kan vi bryta det mönster av spänningar som driver besväret.

Manuell behandling av nacke och axlar

Med naprapati arbetar vi med leder och bindväv i övre halsryggen och axelpartiet för att förbättra rörlighet och minska belastningen.

Massage av spänd muskulatur

Massage av nackens, axlarnas och käkens muskler löser upp kroniska spänningar och minskar ömheten i nackfästena.

Dry needling mot triggerpunkter

Dry needling kan riktas mot ömma triggerpunkter i nacke och axlar som annars är svåra att behandla manuellt.

Hållnings- och rörelseinstruktion

Du får konkreta råd om arbetsställning, rörelsepauser och övningar som avlastar halsryggen och hjälper dig att hålla besvären borta längre.

Hur lång behandlingstid du behöver beror på hur länge du haft besvären och hur dina utlösande faktorer ser ut. Episodisk spänningshuvudvärk med tydliga muskulära orsaker svarar ofta bra på ett fåtal behandlingar. Kronisk spänningshuvudvärk, där besväret pågått länge, kräver vanligtvis mer tid och ett strukturerat uppföljningsprogram. Vill du komma igång kan du boka tid hos en av våra naprapater.

Egenvård och sömnvanor

Mellan besöken och som del av den långsiktiga förebyggelsen kan du göra mycket för att minska frekvensen av spänningshuvudvärk. Det handlar om att bryta de mönster i vardagen som håller musklerna spända.

  • Bryt stillasittandet. Res dig och rör på nacken minst en gång i halvtimmen vid skrivbordsarbete. En kort rörelspaus avlastar de statiskt belastade musklerna.
  • Se över din arbetsställning. Skärmen ska stå i ögonhöjd, tangentbordet på en höjd som håller axlarna sänkta och armbågarna nära kroppen. Undvik att knipa upp axlarna eller hålla fram nacken mot skärmen.
  • Hantera stress aktivt. Avspänningsövningar, yoga, mindfulness och regelbunden fysisk aktivitet är dokumenterade metoder för att minska spänningshuvudvärk, enligt 1177.
  • Prioritera sömn. Sömnbrist är en av de vanligaste utlösande faktorerna. Försök att hålla regelbundna sovtider och skapa kvällsrutiner som signalerar till kroppen att det är dags att varva ned.
  • Håll koll på utlösare. En huvudvärksdagbok där du noterar när smärtan kommer, hur länge den pågår och vad du gjort under dagen kan hjälpa dig att identifiera dina personliga mönster.
  • Begränsa värktabletter. Att ta receptfria smärtstillande mer än två till tre gånger i veckan kan ge läkemedelsberoende huvudvärk, ett tillstånd som förvärrar besvären på sikt.

Sovläge har viss betydelse. Sov helst på rygg eller sida och undvik magläge, som vrider halsryggen i ett ensidigt läge under hela natten. En kudde som stödjer nackens naturliga kurva och håller huvudet i neutral ställning minskar belastningen. Om du sover på sidan ska kudden fylla mellanrummet mellan axel och huvud utan att trycka upp huvudet eller låta det hänga.

När du bör söka läkare

Spänningshuvudvärk är i de allra flesta fall ett ofarligt, primärt tillstånd. Det finns dock symtom som kan tyda på en allvarligare bakomliggande orsak och som kräver snabb läkarbedömning. Sök akut vård om du har:

  • plötslig, mycket kraftig huvudvärk som du aldrig upplevt förut – ibland kallad åskknallshuvudvärk
  • huvudvärk kombinerat med feber, stel nacke och allmän sjukdomskänsla
  • huvudvärk med neurologiska bortfall som förlamning, domningar, talsvårigheter eller synpåverkan
  • ny eller förändrad huvudvärk efter ett slag mot huvudet
  • medvetslöshet eller kramper i samband med huvudvärken

Kontakta en vårdcentral om du:

  • är över 50 år och får en ny typ av huvudvärk du inte haft förut
  • har huvudvärk som successivt tilltagit i styrka under ett par veckor
  • tar smärtstillande medel mer än 14 dagar i månaden – det ökar risken för läkemedelsberoende huvudvärk
  • har återkommande huvudvärk som försämrar din funktion i arbete eller vardag och som inte svarar på egenvård

Dessa tecken kan tala för sekundär huvudvärk – det vill säga huvudvärk med en specifik medicinsk orsak – och behöver utredas. Är du osäker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Du är också välkommen att boka en bedömning hos oss; vi hänvisar vidare till läkare när det behövs.

Vanliga frågor (FAQ)

Spänningshuvudvärk ger ett jämnt tryckande eller åtdragande obehag på båda sidor av huvudet, utan pulserande karaktär. Migrän är däremot oftast ensidig, pulserande och kombineras typiskt med illamående, ljus- och ljudkänslighet. Vid migrän kan en aura förekomma med synpåverkan eller stickningar. Om du är osäker på vilken typ av huvudvärk du har bör du söka hjälp för en bedömning, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Ja. Spänningshuvudvärk har ofta en muskulär och leddysfunktionell grund i nacke, axlar och käke – precis de strukturer naprapaten är specialiserad på att bedöma och behandla. Manuell behandling, massage och dry needling kan minska spänningar och förbättra rörligheten i halsryggen, vilket för många patienter minskar både frekvens och styrka på huvudvärken.

En enstaka episod kan pågå allt från 30 minuter till ett par dygn. Episodisk spänningshuvudvärk återkommer färre än 15 dagar i månaden. Om du har huvudvärk fler än 14 dagar per månad under tre månader talar det för kronisk spänningshuvudvärk, vilket kräver en mer strukturerad bedömning och behandlingsplan.

De vanligaste utlösande faktorerna är stress, sömnbrist, statisk arbetsbelastning vid dator, dålig hållning och käkledsbesvär. Många har inte en enda tydlig orsak utan ett samspel av flera faktorer. En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att kartlägga dina personliga mönster och ge naprapaten värdefull information vid bedömningen.

Primär spänningshuvudvärk är i sig ofarlig, men den kan försämra livskvaliteten påtagligt om den är frekvent eller kronisk. Det är viktigt att skilja spänningshuvudvärk från sekundär huvudvärk, som kan ha en allvarligare bakomliggande orsak. Plötslig kraftig huvudvärk, huvudvärk med feber och nackstelhet eller neurologiska symtom ska alltid bedömas av läkare snarast.

Nej, du behöver ingen remiss för att boka tid hos en naprapat. Du kan kontakta oss direkt för en bedömning av din spänningshuvudvärk. Om undersökningen ger upphov till misstanke om en annan orsak till din huvudvärk hänvisar vi vidare till läkare.

Relaterade besvär och behandlingar

Vill du veta mer om hur vi arbetar? Läs mer om vår naprapatklinik på Kungsholmen, eller gå vidare till ett relaterat besvär eller en behandling nedan.

Relaterade besvär

Relevanta behandlingar

Boka tid hos naprapat vid spänningshuvudvärk

Har du återkommande spänningshuvudvärk som inte ger med sig? Boka tid hos en av våra legitimerade naprapater på Performance Center Lindhagen på Kungsholmen. Vi gör en noggrann bedömning av nacke, axlar och käke och lägger upp en behandlingsplan anpassad efter dig. Du är varmt välkommen att boka tid.

Om författaren

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege är delägare och grundare av Performance Center Lindhagen. Hon har en bakgrund inom handboll på elitnivå, friidrott och längdskidåkning samt mångårig erfarenhet av styrke- och konditionsträning. Hege har vidareutbildat sig inom rörelseanalys och arbetar med att optimera prestationen hos både idrottare och motionärer.