Performance Center Lindhagen

Hälsporre och plantar fasciit – symtom, orsaker och behandling hos naprapat

Hälsporre och plantar fasciit hänger tätt ihop. Plantar fasciit är en irritation eller inflammation i plantarfascian – den tjocka senplattan som löper längs fotsulan och stödjer fotvalvet. En hälsporre är en benpålagring på hälbenet som ofta bildas när plantarfascian dragit i fästet länge. Besväret ger smärta under hälen och kan vara ihållande om det inte tas om hand.

Det är plantarfascian som orsakar smärtan, inte benpålägringen i sig. Folk söker oftast på hälsporre, men det medicinska problemet är nästan alltid i senplattan. Besväret kan bli långvarigt, men de flesta blir bättre med rätt belastningsanpassning, töjning och behandling. Hos en legitimerad naprapat på Performance Center Lindhagen, en naprapatklinik på Kungsholmen i Stockholm, hjälper vi dig att förstå vad som driver besväret och lägger upp en plan anpassad efter din vardag.

Symtom

Det mest typiska tecknet på plantar fasciit är en skarp, molande smärta under hälen, ofta på insidan av hälbenet där plantarfascian fäster. Smärtan brukar vara värst på morgonen när du tar de första stegen ur sängen, eller efter en längre period av vila. Den kan klinga av efter att du gått en stund men återkommer ofta vid längre belastning.

Smärta under hälen

En skarp eller molande smärta under hälen, vanligast på insidan av hälbenet där senplattan fäster.

Morgonstyvhet

Smärtan är ofta värst de första stegen på morgonen eller efter en längre period av stillasittande.

Smärta vid belastning

Smärta som ökar vid stående, gående eller löpning, och som klingar av i vila.

Ömhet vid tryck

Ömhet vid tryck mot hälbenet på undersidan eller mot fotvalvets innersida.

Spänningskänsla i fotsulan

En känsla av stramhet eller spänning längs fotsulan, särskilt när du sträcker på foten eller tårna.

Försämring efter vila

Smärtan återkommer eller förvärras efter en längre paus, till exempel efter sittande möten eller en natt i sängen.

Orsaker

Plantar fasciit orsakas av överbelastning av plantarfascian, den tjocka senplattan som löper från hälbenet längs fotsulan och ut mot tårna. När fästet vid hälbenet utsätts för mer belastning än det hinner återhämta sig från uppstår irritation och småskador i vävnaden. En hälsporre kan bildas som ett svar på det upprepade draget i fästet, men det är själva senplattan som orsakar smärtan.

Vanliga orsaker och bidragande faktorer:

  • Plötsligt ökad mängd gående, stående eller löpning
  • Felaktigt eller slitet fotsulestöd i skorna
  • Hårt underlag under långa arbetspass
  • Begränsad rörlighet i vaden och akillessenan
  • Högt fotvalv eller plattfot som fördelar belastningen ojämnt
  • Övervikt, som ökar trycket mot hälbenet vid varje steg
  • Löpning och idrott som ger upprepad stöt mot hälen

Risken ökar om du trappat upp aktiviteten fort utan tillräcklig anpassningstid, om ditt skoval är olämpligt eller om vaden är stel och inte stöter av belastningen i steget på ett bra sätt. Besväret är vanligast hos vuxna i yrkesverksam ålder och hos löpare.

Så testar och bedömer vi besväret

För att ställa rätt diagnos börjar naprapaten med att lyssna på din sjukdomshistoria. Vi går igenom när smärtan startade, om den kom i samband med en förändring i aktivitet, vilka skor du använder och hur länge du står eller går under en dag. Den informationen ger ofta en tydlig bild redan innan undersökningen. Vid undersökningen använder vi följande:

Sjukdomshistoria och samtal

Vi går igenom när smärtan började, hur din aktivitets- och arbetssituation ser ut och om belastningen har förändrats nyligen.

Palpation av hälbenet och fotsulan

Naprapaten känner systematiskt längs plantarfascians fäste och längs fotsulan för att lokalisera var ömheten sitter. Vid plantar fasciit är fästet vid hälbenet ömt och ibland lite svullet.

Provokationstest

Du får utföra rörelser som belastar plantarfascian, till exempel att sträcka tårna uppåt mot motstånd. Om testet framkallar din välkända smärta stärker det diagnosen.

Undersökning av vad och akillessena

Vi bedömer rörligheten i vristen och vaden, eftersom stelhet i akillessenan är en vanlig bidragande faktor.

Vi undersöker även fotvalvets form och ditt rörelsemönster, eftersom ett högt eller lågt fotvalv kan förändra hur belastningen fördelas. I de flesta fall räcker den kliniska undersökningen för att ställa diagnos. Bilddiagnostik är sällan nödvändigt, men vid oklara fall eller utebliven förbättring kan vi rekommendera vidare utredning hos läkare.

Behandling hos naprapat

Behandlingen av plantar fasciit syftar till att minska smärtan, ge plantarfascian bättre förutsättningar att läka och hjälpa dig tillbaka till normal belastning. Hos oss kombineras flera metoder utifrån hur länge du haft besväret och hur uttalat det är.

Stötvågsbehandling

Vid stötvågsbehandling riktas tryckvågor mot plantarfascians fäste vid hälbenet för att stimulera kroppens egen läkning i senvävnaden. Metoden används ofta vid mer långdragna besvär.

Manuell behandling

Genom naprapati arbetar vi med fotens muskler, senor och leder samt med vaderna för att minska spänning och förbättra rörligheten i vristen.

Mjukdelsbehandling och massage

Massage av vadmuskulatur och fotsula kan minska stelhet, lösa upp spänd vävnad och lindra ömheten längs plantarfascian.

Anpassat övningsprogram

Töjnings- och belastningsövningar för plantarfascian och vaden är en av de viktigaste insatserna för långsiktig förbättring och för att minska risken för återfall.

Läkningstiden vid plantar fasciit varierar. Lättare besvär kan förbättras inom några veckor om belastningen anpassas tidigt, men mer långdragna fall kan ta flera månader. Enligt 1177 förbättras de flesta inom ett år. En viktig del av behandlingen är att gå igenom vad som utlöst besväret, så att du kan justera belastning och skobruk i vardagen. Vill du komma i gång kan du boka tid hos en av våra naprapater.

Egenvård och råd i vardagen

Vid sidan av behandlingen kan du göra mycket själv för att påskynda läkningen och minska besvären. Det viktigaste är att anpassa belastningen och se över ditt skobruk, utan att bli helt stillasittande.

  • Välj rätt skor. Stabila skor med mjuk sula under hälen och ett bra fotvalvsstöd minskar belastningen på plantarfascian. Undvik platta skor och gå helst inte barfota på hårda golv.
  • Skoinlägg eller hälkudde. Stötdämpande inlägg från apotek eller sportbutik kan avlasta hälbenet. Naprapaten kan ge råd om vilket stöd som passar just din fot.
  • Töj vaden och plantarfascian. Regelbunden töjning av vadmuskulaturen och senplattan, särskilt på morgonen och efter vila, minskar styvheten och lindrar smärtan vid de första stegen. Naprapaten visar lämpliga övningar.
  • Anpassa belastningen. Minska mängden gående, stående och löpning en period. Du behöver sällan vila helt – målet är att hålla dig aktiv på en nivå som inte förvärrar besväret. Cykling och simning är bra alternativ.
  • Kyla efter belastning. En iskompress mot hälen i 10 till 15 minuter efter ett långt pass kan dämpa smärta och svullnad.

Enligt 1177 är det viktigt att anpassa aktiviteten och undvika löpning och långa promenader tills smärtan minskat. Börja sedan med kortare sträckor och trappa upp gradvis. Om besvären inte förbättras inom några veckor trots dessa åtgärder, eller om de förvärras, är det klokt att söka hjälp för en bedömning.

När du bör söka läkare

Plantar fasciit är i de allra flesta fall ett ofarligt belastningsbesvär. Det finns dock tillfällen då du bör söka läkare i stället för, eller utöver, naprapat. Kontakta vården om du upplever något av följande:

  • Kraftig svullnad, rodnad eller värmeökning kring hälen eller fotleden, särskilt i kombination med feber.
  • Smärtan kom plötsligt i samband med ett fall, ett hopp eller en tydlig skada.
  • Domningar, stickningar eller bortdomnad känsel i foten eller tårna.
  • Smärta som strålar upp i benet eller som sitter längs hela fotens undersida.
  • Smärtan förbättras inte alls trots flera veckors anpassad belastning, rätt skobruk och behandling.
  • Du har feber eller allmän sjukdomskänsla i kombination med fotsmärta.

Dessa tecken kan tala för andra tillstånd, exempelvis stressfraktur i hälbenet, nervpåverkan eller infektion, och behöver utredas av läkare. Är du osäker på vad dina besvär beror på är du alltid välkommen att boka en bedömning hos oss – vi hänvisar vidare till läkare när det behövs.

Vanliga frågor (FAQ)

Plantar fasciit är en irritation eller inflammation i plantarfascian, senplattan som löper längs fotsulan och stödjer fotvalvet. En hälsporre är en benpålagring på hälbenet som kan bildas när senplattan dragit i fästet under lång tid. Det är alltså plantarfascian som orsakar smärtan, inte benpålägringen i sig. Besvären behandlas på samma sätt och de flesta behöver aldrig operera bort hälsporen.

Läkningstiden varierar. Lättare besvär som tas om hand tidigt kan förbättras inom några veckor. Mer långdragna fall kan ta flera månader. Enligt 1177 förbättras de flesta inom ett år. Det viktigaste för god prognos är att anpassa belastningen tidigt, välja rätt skobruk och hålla igång med töjning och belastningsövningar.

Du behöver oftast inte sluta träna helt, men du bör anpassa träningen. Minska eller pausa löpning och övningar som ger upprepade stötar mot hälen. Cykling och simning är bra alternativ som håller dig i form utan att belasta hälbenet. Stegvis belastningsträning av plantarfascian är dessutom en viktig del av behandlingen. Naprapaten kan hjälpa dig lägga upp en plan anpassad efter din situation.

Stötvågsbehandling är en av de metoder vi använder vid plantar fasciit, särskilt vid mer långdragna besvär. Tryckvågorna riktas mot plantarfascians fäste vid hälbenet och syftar till att stimulera kroppens egen läkning i senvävnaden. Stötvåg ges i serie över flera tillfällen och kombineras vanligen med manuell behandling och övningar. Naprapaten bedömer vid undersökningen om stötvåg är lämpligt för just dig.

Ja, stötdämpande inlägg och hälkuddar kan avlasta hälbenet och minska smärtan. Inlägg från apotek eller sportbutik fungerar bra för många. Naprapaten kan ge råd om vilket stöd som passar din fot och om du behöver ett anpassat inlägg via ortopedtekniker. Inlägg är ett komplement, inte en behandling i sig – töjning och belastningsanpassning är lika viktiga.

Nej, du behöver ingen remiss för att boka tid hos en naprapat. Du kan kontakta oss direkt för en bedömning av din hälsporre eller dina fotbesvär. Vid undersökningen avgör naprapaten om besväret lämpar sig för naprapatisk behandling eller om du bör hänvisas vidare till läkare.

Relaterade besvär och behandlingar

Vill du veta mer om hur vi arbetar? Läs mer om vår naprapatklinik på Kungsholmen, eller gå vidare till ett relaterat besvär eller en behandling nedan.

Relaterade besvär

Relevanta behandlingar

Boka tid hos naprapat vid hälsporre

Har du smärta under hälen som inte ger med sig? Boka tid hos en av våra legitimerade naprapater på Performance Center Lindhagen på Kungsholmen. Vi gör en noggrann bedömning och lägger upp en behandlingsplan anpassad efter dig och din vardag.

Om författaren

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege är delägare och grundare av Performance Center Lindhagen. Hon har en bakgrund inom handboll på elitnivå, friidrott och längdskidåkning samt mångårig erfarenhet av styrke- och konditionsträning. Hege har vidareutbildat sig inom rörelseanalys och arbetar med att optimera prestationen hos både idrottare och motionärer.