Patellofemoralt smärtsyndrom, ofta kallat PFSS eller främre knäsmärta, är ett belastningsrelaterat besvär där knäskålens rörelse i knäleden skapar irritation i brosk och omgivande vävnad. Smärtan sitter framtill i knät, runt eller bakom knäskålen, och märks tydligast vid aktiviteter som belastar knäleden upprepat och kontrollerat.
Besväret är vanligt hos löpare, cyklister och personer som ägnar sig åt bollsporter, men det drabbar också dem som sitter mycket med böjda knän. Orsaken är ofta biomekanisk – ett samspel mellan muskler i lår, höft och bål som inte stöttar knäskålens rörelse tillräckligt väl. Med rätt belastningsanpassning och träning brukar besväret gå över, men det kan bli långdraget om det inte tas om hand. Hos en legitimerad naprapat på Performance Center Lindhagen, en naprapatklinik på Kungsholmen i Stockholm, får du hjälp att förstå vad som driver besväret och en behandlingsplan anpassad efter dig.
Det mest typiska tecknet på patellofemoralt smärtsyndrom är en molande eller skärande smärta framtill i knät, runt eller bakom knäskålen. Symtomen smyger ofta på och förvärras gradvis. I början märks besväret bara vid hård träning, men obehandlat kan det till slut göra ont vid vanlig trappgång eller efter längre tids sittande.
Smärta runt eller bakom knäskålen som kan vara molande i vila och skärande vid belastning.
Smärta vid trappgång, särskilt nedför, och vid knäböj och utfall.
Smärta och stelhet när du reser dig efter längre tids sittande med böjda knän, till exempel i bil, bio eller vid skrivbordet.
Smärtan ökar under eller efter löpning, cykling och andra aktiviteter med upprepade knäböjningar.
Knäskålen kan kännas stel eller ge ifrån sig ett knarrande eller knäppande ljud vid rörelse.
Stelhet i knäleden, särskilt på morgonen eller efter vila, som lättar något när du rör på dig.
Patellofemoralt smärtsyndrom beror på att knäskålen inte rör sig optimalt i sin ledyta mot lårbenet. Det skapar ökad belastning på brosket och de mjuka vävnaderna runt knäskålen. Bakom det mönstret finns nästan alltid en biomekanisk orsak som involverar mer än bara knät självt.
De vanligaste bidragande faktorerna är:
Risken ökar om belastningen trappas upp för snabbt utan att muskulaturen hinner anpassa sig. Det är inte skadans storlek utan det ackumulerade trycket över tid som driver besväret.
För att ställa rätt diagnos börjar naprapaten med att lyssna på din sjukdomshistoria. Vi går igenom när smärtan började, vilka rörelser och situationer som framkallar den och hur din tränings- och vardagssituation ser ut. Den informationen ger ofta en tydlig bild redan innan undersökningen. Vid undersökningen använder vi följande:
Vi går igenom när smärtan började, vilka aktiviteter som utlöser den och hur din tränings- och arbetsvardag ser ut.
Naprapaten känner systematiskt runt och bakom knäskålen för att lokalisera var ömheten sitter och bedöma rörligheten i led och omgivande vävnad.
Du utför rörelser som belastar knäleden – till exempel knäböj, utfall eller steg nedför – och vi bedömer var och när smärtan framkallas. Det stärker eller utesluter misstanken om patellofemoralt smärtsyndrom.
Vi undersöker höft, bäcken och fot för att hitta biomekaniska mönster som kan bidra till knäskålens rörelseproblematik.
Vi undersöker också närliggande områden som höft, fot och ländrygg, eftersom biomekaniska faktorer därifrån ofta påverkar knäskålens belastning. Syftet med testerna är att skilja patellofemoralt smärtsyndrom från andra orsaker och att hitta vad i din rörelse och vardag som driver besväret. I de allra flesta fall räcker den kliniska undersökningen för att ställa diagnos. Uppstår tecken på svullnad, låsning eller instabilitet som inte förklaras av PFSS kan vi rekommendera vidare utredning hos läkare.
Behandlingen av patellofemoralt smärtsyndrom bygger på att förbättra knäskålens rörelseförutsättningar och öka muskulaturens förmåga att styra och avlasta knäleden. Det centrala är anpassad träning – av lår, höft och bål. Hos oss kombineras det med manuell behandling och rådgivning anpassad efter hur länge du har haft besväret och hur det påverkar din vardag.
Stegvis stärkande träning av höft, sätes- och lårmuskler är den viktigaste insatsen vid patellofemoralt smärtsyndrom. Naprapaten lägger upp ett program anpassat efter din nivå och dina mål.
Genom naprapati arbetar vi med muskler och leder i knä, höft och fot för att förbättra rörligheten och minska belastningen på knäskålen.
Massage av spänd muskulatur i lår och höft kan minska ömhet och bidra till bättre rörelsekvalitet.
Vi går igenom din träning och vardag och hjälper dig att justera belastningen så att knäet hinner återhämta sig utan att du behöver sluta träna helt.
Hur lång behandlingstiden blir varierar. Lättare besvär kan förbättras påtagligt inom några veckor, medan mer långdragna fall kan ta flera månader. En viktig del av behandlingen är att förstå vad som orsakade besväret, så att du kan justera belastning och rörelsevanor framöver. Vill du komma i gång kan du boka tid hos en av våra naprapater.
Vid sidan av behandlingen kan du själv göra mycket för att påskynda förbättringen. Det viktigaste är att anpassa belastningen så att knät får återhämta sig, utan att du stannar upp helt och tappar styrka och kondition. Principen om anpassad träning med minskad belastning och lägre intensitet gäller generellt vid knäbesvär – 1177 beskriver det som ett centralt råd vid överbelastningsbesvär i knät.
Sovställning är sällan ett problem vid patellofemoralt smärtsyndrom. Om du ändå upplever obehag kan du prova att lägga en rulle eller kudde under knävecket vid ryggliggande, eller en kudde mellan knäna vid sidliggande, för att avlasta knäleden.
Om besväret inte förbättras efter några veckors anpassad belastning, eller om det förvärras, är det klokt att söka hjälp för en bedömning.
Patellofemoralt smärtsyndrom är i de allra flesta fall ett ofarligt belastningsbesvär. Det finns dock situationer då du bör söka läkare i stället för, eller utöver, naprapat. Kontakta vården om du upplever något av följande:
Dessa tecken kan tyda på en meniskskada, en ligamentskada eller annan strukturell skada som behöver utredas av läkare. Är du osäker på vad dina knäbesvär beror på är du alltid välkommen att boka en bedömning hos oss – vi hänvisar vidare till läkare när det behövs.
Patellofemoralt smärtsyndrom är ett samlingsnamn för smärta runt eller bakom knäskålen som uppstår när knäskålens rörelse i knäleden skapar irritation. Det är ett belastnings- och biomekaniskt besvär – inte en strukturell skada som en meniskskada eller ett ledband. Orsaken är ofta att muskler i höft, säte och lår inte stöttar knäskålens rörelse tillräckligt, vilket ökar trycket mot brosket. Besväret kallas ibland löparknä i vardagsspråk, men löparknä är egentligen ett annat tillstånd på knäets utsida.
Det varierar. Lättare besvär som tas om hand tidigt, med belastningsanpassning och stärkande träning, kan förbättras inom några veckor. Mer uttalade eller långdragna fall kan ta flera månader. En viktig faktor är att inte återgå till full belastning för snabbt. Med ett strukturerat rehabiliteringsprogram brukar de flesta komma tillbaka till sin normala aktivitetsnivå.
Du behöver oftast inte sluta träna helt, men du bör anpassa träningen. Minska eller pausa aktiviteter som tydligt provocerar smärtan – framför allt löpning nedförsbacke, djupa knäböj och trappor. Byt till aktiviteter som belastar knät mindre, som simning eller cykling på plan mark. Stärkande träning av höft och lår är dessutom en central del av behandlingen. Naprapaten kan hjälpa dig lägga upp en plan som håller dig i rörelse och samtidigt främjar läkning.
Vid patellofemoralt smärtsyndrom ökar trycket mot knäskålen när knäet hålls böjt under längre tid, till exempel vid bilkörning, flygresor eller vid skrivbord. Det kallas ibland filmtecknet och är ett klassiskt symtom på besväret. Att resa sig och röra på sig regelbundet, och undvika att sitta med kraftigt böjda knän längre stunder, minskar besvären.
Tejpning av knäskålen – patellartejpning – kan ge tillfällig smärtlindring för en del och kan vara ett hjälpmedel under den aktiva rehabiliteringsfasen. Knäskydd och ortotiska sulor kan i vissa fall vara ett komplement om det finns ett biomekaniskt problem med fotens ställning. Naprapaten bedömer vid undersökningen om tejpning eller ortos är lämpligt för just dina besvär, och det ersätter inte arbetet med att stärka muskulaturen.
Nej, du behöver ingen remiss för att boka tid hos en naprapat. Du kan kontakta oss direkt för en bedömning av dina knäbesvär. Vid undersökningen avgör naprapaten om besväret lämpar sig för naprapatisk behandling eller om du bör hänvisas vidare till läkare eller annan specialist.
Vill du veta mer om hur vi arbetar? Läs mer om vår naprapatklinik på Kungsholmen, eller gå vidare till ett relaterat besvär eller en behandling nedan.
Har du smärta runt eller bakom knäskålen som inte ger med sig? Boka tid hos en av våra legitimerade naprapater på Performance Center Lindhagen på Kungsholmen. Vi gör en noggrann bedömning och lägger upp en behandlingsplan anpassad efter dig.
Hege är delägare och grundare av Performance Center Lindhagen. Hon har en bakgrund inom handboll på elitnivå, friidrott och längdskidåkning samt mångårig erfarenhet av styrke- och konditionsträning. Hege har vidareutbildat sig inom rörelseanalys och arbetar med att optimera prestationen hos både idrottare och motionärer.
