Performance Center Lindhagen

Schlatterknä – symtom och behandling hos barn och unga

Schlatterknä, eller Osgood-Schlatters sjukdom, är ett vanligt och ofarligt tillväxtrelaterat besvär hos aktiva barn och ungdomar. Det ger smärta och ofta en svullnad strax under knäskålen, på den punkt där den stora knäsenan fäster mot skenbenet. Besväret hör samman med kroppens tillväxt och läker i de flesta fall ut av sig självt när barnet är färdigvuxet.

Symtom

De typiska symtomen vid schlatterknä känns igen på att de sitter på en mycket avgränsad punkt. Barnet pekar oftast på exakt samma ömma ställe varje gång.

Smärta under knäskålen

Smärta strax under knäskålen, på benknölen där knäsenan fäster mot skenbenet.

Knöl eller svullnad

En knöl eller svullnad som långsamt växer fram på samma ställe.

Ömhet vid tryck

Tydlig ömhet när man trycker på det avgränsade området.

Värre vid aktivitet

Smärta som blir värre vid hopp, löpning, knäböj och i trappor.

Lättar vid vila

Besvär som lättar vid vila och kommer tillbaka vid aktivitet.

Det är vanligt att besvären kommer och går i perioder. Under en intensiv idrottssäsong kan smärtan vara mer påtaglig, för att sedan dämpas under lugnare perioder. Besväret drabbar ofta bara ett knä, men hos en del barn förekommer det i båda knäna. Knölen under knäskålen kan finnas kvar även sedan smärtan försvunnit, vilket är ofarligt.

Orsaker

Den bakomliggande orsaken till schlatterknä är en överbelastning av tillväxtzonen strax under knäskålen. Hos barn och ungdomar som fortfarande växer finns en mjuk tillväxtzon i skelettet där knäsenan fäster mot skenbenet. Denna zon är känsligare än färdigt ben.

När den stora lårmuskeln på framsidan av låret arbetar, drar knäsenan i sitt fäste. Vid återkommande hopp, löpning och spark utsätts tillväxtzonen för upprepade dragkrafter. Är belastningen större än vad zonen hinner anpassa sig till uppstår en retning, och det är denna retning som ger smärtan och svullnaden. En vanlig orsak till att besväret blossar upp är att tillväxtperioder och intensiv idrott sammanfaller. Under en snabb längdökning blir musklerna ofta tillfälligt stramare, vilket ökar dragkraften i senfästet.

Schlatterknä drabbar oftast barn i åldern 9–14 år, något tidigare hos flickor än hos pojkar, eftersom tillväxtspurten kommer vid olika tidpunkter. Idrotter med mycket hopp och snabba riktningsändringar, som fotboll, basket, friidrott och handboll, ökar belastningen på senfästet. Det är viktigt att veta att schlatterknä inte beror på att barnet gör något fel eller tränar på ett skadligt sätt – det är en naturlig reaktion på att en växande kropp belastas.

Så testar och bedömer vi besväret

Schlatterknä går oftast att känna igen utifrån var smärtan sitter och hur den uppträder. När vi gör vår undersökning och bedömning går vi igenom följande:

Barnets och förälderns berättelse

Vi börjar med att lyssna på er beskrivning och går igenom aktivitetshistoriken: vilka idrotter barnet håller på med, hur ofta det tränar, om träningsmängden nyligen har ökat och om barnet är inne i en tillväxtspurt.

Palpation av den ömma punkten

Genom att känna med fingrarna lokaliserar vi den ömma punkten under knäskålen. Vid schlatterknä är ömheten tydligt avgränsad till senfästet.

Rörlighet och muskelspänning

Vi tittar på rörligheten i knä och höft, bedömer spändheten i lårmusklerna och kontrollerar att smärtan ökar vid de rörelser som belastar senfästet.

Uteslutning av andra orsaker

Undersökningen syftar också till att utesluta andra orsaker till knäsmärta. Om bilden inte stämmer, eller om något i barnets berättelse oroar oss, hänvisar vi vidare till läkare.

Schlatterknä behöver normalt inte utredas med röntgen, men en läkare kan välja det om diagnosen behöver bekräftas.

Behandling hos naprapat

Det viktigaste att veta är att schlatterknä är ett självläkande besvär. Hos ett barn som fortfarande växer läker det oftast ut av sig självt när tillväxtzonen mognar och tillväxten avstannar. Behandling hos naprapat handlar därför inte om att skynda på själva läkningen – det går inte – utan om att lindra smärtan och hjälpa barnet att fortsätta vara aktivt under tiden besväret pågår.

Anpassad belastning

Ofta är den mest verksamma åtgärden en lugn och tillfällig avlastning: att anpassa träningsmängden så att smärtan håller sig på en rimlig nivå, snarare än att helt sluta idrotta.

Manuell behandling

Med naprapati arbetar vi med spända lårmuskler och med rörligheten i knä och höft, vilket kan minska dragkraften i senfästet.

Stretch- och styrkeövningar

Vi visar enkla stretch- och styrkeövningar som barnet kan göra hemma för att stötta knät under den period besväret pågår.

Stötvågsbehandling är inte en förstahandsåtgärd vid schlatterknä och används aldrig på den växande tillväxtzonen hos barn. I sällsynta fall kan besvär finnas kvar i vuxen ålder, sedan tillväxten är helt avslutad. Vid sådana kroniska, långvariga besvär kan stötvågsbehandling vara ett alternativ som vi bedömer från fall till fall. För ett barn under tillväxt är behandlingen i stället inriktad på avlastning, manuell behandling och vägledning. Vill ni ha hjälp att lägga upp detta är ni välkomna att boka tid hos oss. Schlatterknä har också mycket gemensamt med löparknä, ett annat belastningsbesvär kring knät.

Egenvård och sovställning

Mycket av det som lindrar schlatterknä kan ni göra hemma. Grundregeln är att låta smärtan vara vägledande. Barnet behöver sällan sluta röra sig helt, men träningsmängden kan behöva anpassas under en period.

  • anpassa aktiviteten efter dagsformen – en tumregel är att smärtan får finnas, men inte vara så stark att barnet haltar eller inte kan delta normalt
  • värm upp ordentligt före idrott och låt barnet stretcha framsida och baksida lår regelbundet
  • lägg in vilodagar mellan hårda träningspass så att senfästet får återhämta sig
  • vid en smärtsam uppblossning kan kyla mot det ömma området i 10–15 minuter efter aktivitet lindra
  • en mjuk knäskydds- eller bandagelösning under idrott kan kännas skönt för en del barn, men är inget krav

Schlatterknä påverkar sällan sömnen, så någon särskild sovställning behövs vanligtvis inte. Om barnet ändå har ömt knä på kvällen kan det vara skönt att lägga en kudde mellan eller under knäna för att avlasta. Var lugn och uppmuntra barnet – besväret är ofarligt och övergående, och rädsla för att röra sig brukar inte hjälpa.

När du bör söka läkare

Schlatterknä är ofarligt, men knäsmärta hos barn bör tas på allvar eftersom andra orsaker finns. 1177 rekommenderar att kontakta en vårdcentral om barnet har ont i knät och inte kan idrotta som vanligt. Sök läkare, eller låt oss hänvisa er vidare, om något av följande stämmer:

  • knät svullnar kraftigt eller blir varmt och rött
  • barnet får feber tillsammans med knäsmärtan
  • smärtan kom plötsligt i samband med ett fall, en vridning eller ett slag mot knät
  • barnet inte kan stödja på benet eller haltar tydligt
  • knät låser sig, viker sig eller går inte att böja eller sträcka fullt ut
  • smärtan väcker barnet på natten eller finns även i fullständig vila
  • barnet känner sig allmänt sjukt, är trött eller går ner i vikt utan förklaring

Dessa tecken talar för något annat än schlatterknä och behöver bedömas av läkare. Känner ni er osäkra är ni alltid välkomna att kontakta oss – vi gör en bedömning och hänvisar vidare när det behövs.

Vanliga frågor (FAQ)

Oftast ja. Schlatterknä innebär sällan att barnet behöver sluta idrotta helt. Tanken är i stället att anpassa träningsmängden så att smärtan håller sig på en rimlig nivå. En tumregel är att barnet kan fortsätta så länge det inte haltar eller har ont efteråt under lång tid. Att helt sluta röra sig är sällan nödvändigt och kan kännas tungt för barnet.

Besväret kommer och går i perioder och kan pågå under flera månader, ibland upp till ett par år. Enligt 1177 blir de flesta bra inom två år. Besväret följer barnets tillväxt och brukar lätta i takt med att tillväxtzonen mognar. När tillväxten är avslutad försvinner smärtan i de flesta fall helt.

Ja. Schlatterknä är ett självläkande besvär hos barn som växer. 1177 beskriver att besvären brukar gå över av sig självt och att de allra flesta inte behöver någon behandling alls. Behandling hos naprapat påskyndar inte själva läkningen, utan hjälper barnet att hålla sig aktivt med så lite smärta som möjligt under tiden.

Schlatterknä uppstår under tillväxten, så en vuxen får inte besväret för första gången. Däremot kan en del som haft schlatterknä som barn ha kvar en knöl under knäskålen i vuxen ålder, och i sällsynta fall kvarstår ömhet. Vid sådana kroniska besvär i vuxen ålder kan vi göra en bedömning och föreslå behandling.

Nej. Knölen är en följd av att senfästet retats under tillväxten och är ofarlig. Den kan finnas kvar även sedan smärtan försvunnit och behöver inte behandlas så länge den inte gör ont.

Vila och anpassad belastning lindrar ofta smärtan, men läker inte ut besväret snabbare – det styrs av tillväxten. Målet är därför inte fullständig vila, utan en lagom belastning där barnet kan vara aktivt utan att smärtan blir för stark.

Relaterade besvär och behandlingar

Vill du veta mer om hur vi arbetar? Läs mer om vår naprapatklinik på Kungsholmen, eller gå vidare till ett relaterat besvär eller en behandling nedan.

Relaterade besvär

Relevanta behandlingar

Boka tid för ditt barns knäbesvär

Är ni oroliga för ert barns knäsmärta? Boka tid hos en av våra legitimerade naprapater så går vi igenom besvären tillsammans och hjälper barnet att hålla sig aktivt.

Om författaren

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege Sommerstad, Leg. Naprapat

Hege är delägare och grundare av Performance Center Lindhagen. Hon har en bakgrund inom handboll på elitnivå, friidrott och längdskidåkning samt mångårig erfarenhet av styrke- och konditionsträning. Hege har vidareutbildat sig inom rörelseanalys och arbetar med att optimera prestationen hos både idrottare och motionärer.